- Vad gör man om inte orkar andas längre?

Jag viskar ljuvt med fastetsad blick:

- Du tar ett djupt andetag och känner efter ordentligt ifall andetagen är något du kommer sakna.

Jag känner hur hennes lungor fylls till max och hur skärvorna av själen instängt skvalpar runt i venerna.

- Men om jag inte skulle sakna dem då?

Jag böjer mig fram och kysser henne ömt över pannan.

- Då vet du att du inte behöver andas längre.

Follow on Bloglovin